När historien gör sig påmind
Jag saknar Marie så otroligt mycket. Det är tråkigt när vänner skiljs åt på grund av avstånd.
Mor, min mor ;)
Från den gamla goda tiden i vår by:
Foto taget av Anders Nilsson
Ser ut som att vi trakasserar den stackars gubben.
Gamleby äger ibland (Marie du äger alltid),
Marie
Mor, min mor ;)
Från den gamla goda tiden i vår by:
Foto taget av Anders Nilsson
Ser ut som att vi trakasserar den stackars gubben.
Gamleby äger ibland (Marie du äger alltid),
Marie
Förändring Förbättring Försämring Förkväll?
Folk tycker att jag har förändrats.
Hårfärg verkar ha stor inverkan på ens personlighet.
Om man får tro vad andra säger.
Jag tror starkt på att jag utvecklas som person vare sig jag häller färg i håret eller ej.
Men att jag har förändrats håller jag nog inte med om. Må vara att jag har förstärkts.
Får du väldigt olika intryck av nedanstående fotografier?
Insidan är då densamma.
Jag har fått dille på hallon,
Marie
Hårfärg verkar ha stor inverkan på ens personlighet.
Om man får tro vad andra säger.
Jag tror starkt på att jag utvecklas som person vare sig jag häller färg i håret eller ej.
Men att jag har förändrats håller jag nog inte med om. Må vara att jag har förstärkts.
Får du väldigt olika intryck av nedanstående fotografier?
Insidan är då densamma.
Jag har fått dille på hallon,
Marie
Tomhet
Nu vill jag höra ...
Over and over again (Lost and found) - Clap your hands say yeah
It'5 - Architechture in Helsinki
Samson - Regina Spektor
Seven day fool - Etta James
Den jeg elsker elsker jeg - Sanne Salomonsen
Is this love? - Clap your hands say yeah
Too young - Phoenix
Dur dur d'etre un bebe - Jordi
Bloody mother fucking asshole - Martha Wainwright
... du kanske förstår min förvirring?
Marie
Over and over again (Lost and found) - Clap your hands say yeah
It'5 - Architechture in Helsinki
Samson - Regina Spektor
Seven day fool - Etta James
Den jeg elsker elsker jeg - Sanne Salomonsen
Is this love? - Clap your hands say yeah
Too young - Phoenix
Dur dur d'etre un bebe - Jordi
Bloody mother fucking asshole - Martha Wainwright
... du kanske förstår min förvirring?
Marie
Vart är du nu?
Jag saknar Katt...
Mellan jobb
Idag har jag ätit prinsesstårta till frukost, det var otroligt gott.
Om ett par timmar sitter jag på ett X2000 i hög fart mot Malmö. Att åka tåg är ett så skönt tidsfördriv. Många anser att man behöver ett bra tidsfördriv för att orka göra en längre tågresa. Jag anser att tågresan i sig är tidsfördrivet. Tiden jag får på tåget känns så effektiv. Idag använder jag den antagligen till att lyssna på bra musik (Läs: Regina Spektor) och att samtidigt rensa min hårddisk, då jag enligt datachristian har lyckats fylla datorn till max. Hur gick det till? undrar jag då.
Nu är alltså mitt jobb på Wild Kids färdigt och avslutat. Igår kändes det oerhört skönt att blicka fram mot den lediga tid som då uppenbarar sig. Idag känns det redan tomt och sorgligt. Jag känner att en tår försöker smyga sig fram i skrivande stund. Tanken på att vakna varje dag, stiga upp och inte gå till jobbet och inte träffa Frida, Karin, Karro och Sofia får mig att känna mig halv. Jag har inte på något sätt träffat dem för sista gången, vi kommer att ses igen. Förmodligen kommer det inte ens att dröja särskilt länge tills dess. Ändå känns det på ett sätt som att jag har flyttat hemifrån igen. Jag har lämnat familjen. Familjen har splittrats. För hur märkligt det än låter så har de varit som en slags tillfällig familj för mig.
Ja, det har varit roligt och tryggt att ha dem nära, men nu är det dags att växa upp. Jag kan ju inte bo hemma för alltid!
När man talar om att växa upp så är jag numera 23 år gammal. Det vill säga ett år äldre än dagen före igår. Hur man nu kan säga ett år äldre när det rör sig om två dagars tidsskillnad?
Mitt kalas igår var trevligt, trots att inte alla dök upp. Vissa är jag mer besviken på än andra.
Emelie får pris för första grattis! Wildkidsarna får pris för mest klockrena present! Nils får pris för bästa vykort! Joel får pris för vackraste sång! Marie får pris för bästa sms! Frida får pris för bäst uthållighet!
Själv får jag pris för finaste tårtan! Jag lägger upp en bild så att ni som bangade får ångra er lite.
Den var inte bara fin den var god också!
Jag tror inte jag har skrivit en blogg med så många utropstecken förut.
Dags att gitta (som Kristoffer skulle ha sagt),
Marie
Om ett par timmar sitter jag på ett X2000 i hög fart mot Malmö. Att åka tåg är ett så skönt tidsfördriv. Många anser att man behöver ett bra tidsfördriv för att orka göra en längre tågresa. Jag anser att tågresan i sig är tidsfördrivet. Tiden jag får på tåget känns så effektiv. Idag använder jag den antagligen till att lyssna på bra musik (Läs: Regina Spektor) och att samtidigt rensa min hårddisk, då jag enligt datachristian har lyckats fylla datorn till max. Hur gick det till? undrar jag då.
Nu är alltså mitt jobb på Wild Kids färdigt och avslutat. Igår kändes det oerhört skönt att blicka fram mot den lediga tid som då uppenbarar sig. Idag känns det redan tomt och sorgligt. Jag känner att en tår försöker smyga sig fram i skrivande stund. Tanken på att vakna varje dag, stiga upp och inte gå till jobbet och inte träffa Frida, Karin, Karro och Sofia får mig att känna mig halv. Jag har inte på något sätt träffat dem för sista gången, vi kommer att ses igen. Förmodligen kommer det inte ens att dröja särskilt länge tills dess. Ändå känns det på ett sätt som att jag har flyttat hemifrån igen. Jag har lämnat familjen. Familjen har splittrats. För hur märkligt det än låter så har de varit som en slags tillfällig familj för mig.
Ja, det har varit roligt och tryggt att ha dem nära, men nu är det dags att växa upp. Jag kan ju inte bo hemma för alltid!
När man talar om att växa upp så är jag numera 23 år gammal. Det vill säga ett år äldre än dagen före igår. Hur man nu kan säga ett år äldre när det rör sig om två dagars tidsskillnad?
Mitt kalas igår var trevligt, trots att inte alla dök upp. Vissa är jag mer besviken på än andra.
Emelie får pris för första grattis! Wildkidsarna får pris för mest klockrena present! Nils får pris för bästa vykort! Joel får pris för vackraste sång! Marie får pris för bästa sms! Frida får pris för bäst uthållighet!
Själv får jag pris för finaste tårtan! Jag lägger upp en bild så att ni som bangade får ångra er lite.
Den var inte bara fin den var god också!
Jag tror inte jag har skrivit en blogg med så många utropstecken förut.
Dags att gitta (som Kristoffer skulle ha sagt),
Marie
YeaYea
Frida är bäst! och Sofia är bäst!
Tack alla snälla för idag!
Bra födelsedag!
Jag är ganska onykter, måste sova!
Puss!
Tack alla snälla för idag!
Bra födelsedag!
Jag är ganska onykter, måste sova!
Puss!
